Jag har en underbar vän, en människa jag under de kanske viktigaste åren i livet, tiden då man formas till den människa man ska bli en dag, hade lyckan att ha i mitt liv, varje dag, varje sekund, hela tiden. Trots att det nu är massor med år sedan vi var de där oskiljaktiga bästa vännerna som gjorde allt tillsammans och som i stort sett bodde hos varandra dag och natt året runt så minns jag det fortfarande som det var förra veckan, tiden går fort när man har roligt. Kommer du ihåg första gången vi träffades M? Det gör jag. Med tanke på hur fort vi klickade borde vi ha förstått båda två att det var starten på en lång och fin vänskap, de gjorde jag dock inte då, fast det var så tydligt redan då, men idag då vet jag att så är fallet. Jag har så ofantligt många minnen med dig att det är svårt att veta vart man ska börja. Du är en underbar människa som förtjänar att få veta det varje dag i hela ditt liv. Du är som en syster för mig, du förstår mig som ingen annan och med dig vågar jag alltid vara mig själv. JAg tror ärligt talat inte att det finns något som jag inte vågar säga/sagt till dig, du dömer aldrig. Vi har båda förändrats mycket, men på insidan är vi alltid samma personer, fina personer. Jag ser upp till dig, du har aldrig låtit någon köra över dig och inte aldrig låtit köra över någon du heller. Du är snäll som ingen annan och har ett hjärta av guld, jag hoppas det finns fler som du. I mitt liv finns det dock bara en du och du är unik. Jag vet att du vet att även om vi inte längre är de där oskiljaktiga bästa vännerna som trängdes i ett minimalt badkar varje dag och som åt makaroner och bea efter skolan stup i kvarten så finns jag alltid här för dig, när som helst, vad som än händer. Du är en av mina bästa vänner och en fantastisk person och det vet du. Det gjorde ont i mitt hjärta att höra dig så nere tidigare i kväll, men som jag sa, deppa, samla ihop dig och ta nya tag, om det är någon som fixar det så är det just du. Jag älskar dig och nu är det faktiskt hög tid för tjejhelg.