Går kvällen var faktiskt riktigt lyckad förutom några få detaljer men det spelar väll kanske inte så stor roll. Det var faktiskt riktigt mysigt att träffa nästan alla igen, synd var dock att dem man inte träffar lika ofta var de som inte var där. Dock var jag gladast över att Mats var där, han e tammefan underbar den killen. Det kändes precis som förr i tiden igår, vi pratade om livet och om det som varit. Dessutom så bossade han över mig och mickis på samma enirverande sätt som han alltid gjort. Dessutom sa han en massa snälla saker och allt det man tänkt och funderat över sen avslutningen i nian kom fram igår, allt var med andra ord som vanligt, undrar dock hur det kommer att vara imorgon i skolan? Det återstår att se en sak är dock säker, vi måste göra det igen!

När jag vaknade imorse mådde jag faktiskt inte det minsta dåligt helt otroligt. Mickis skickade ett sms med "pizza?" på förmiddagen så jag antar att hon är lite bakis, men pizza blir det iallafall. På eftermiddagen idag har jag verkligen inte haft någon tur, först missade jag bussen från sorunda för charlie segade och emil och gustav uppehöll mig, när jag sen kom hem med nästa buss och skulle gå från bussen så ÖSTE det ner ännu mer regn än det gjort när jag gått till bussen i sorunda, jag hade tunna kläder från gårkvällen och vart genomblöt, när jag kom fram till dörren och tog i handtaget var den låst, skönt tänkte jag ensam en stund. Började leta förbrilt i min väska, men nycklarna låg inte där, nej dem låg på andra sidan dörren, inne och där stod jag i ösregnet och hacka tänder. Great tänkte jag och dunkade huvudet i dörren några gånger och ringde på. Ingen öppna, ingen hemma. Mobilen var som vanligt knäpp så jag kunde inte få tag i någon, så där satt jag ute i ösregnet i 45 minuter innan min kära far kom och frågade om jag kampade och låste upp. Helvetes dag!

Nu ska jag iallafall i väg och äta med mic snart, prata om gårkvällen och lite sånt. När jag kommer hem ska jag plugga eller så kommer charlie hit, jippie!
Puss & Kram