De senaste dagarna har jag funderat över livet, hur fort livet springer förbi en och hur man dag för dag bara blir äldre och äldre. Jag har förstått att man ibland måste stanna upp och njuta av stunden och inte bara låta stunder, som egentligen inte tycks vara något särskillt springa förbi utan att även dessa är de stunder man vill kunna minnas när livet närmar sig slutet. Jag försöker att inte tänka, men jag är en tänkare, när en tanke etablerat sig i mitt huvud kan jag inte släppa det.  

Jag har försökt knåpa ihop på mitt tal ikväll... det är så fruktansvärt svårt, hur får man ihop fjorton år på ett papper? Kanske borde det vara det allt mitt tal skall bestå av, det och en massa bilder, en bild säger mer än tusen ord och det är verkligen vad jag behöver just nu.