It's killing me
Jag har så ont i mina ben att det är helt galet, jag vaknade halv sex imorse för att förbereda mig för skolan men mina ben är stora som stockar, så jag fick inte åka till Gävle och gå hela dagen för B, det var bara ligga kvar, kunde såklart inte somna om, bara för att jag inte ville något hellre. Jag ska försöka sova en liten stund till, efter det ska jag plugga, jag har varit borta så himla mycket det här momentet bara för att jag varit sjuk, deppig och nu galet ont i benen... vet faktiskt inte hur det ska gå med den här examinations uppgiften, men jag vill göra det bästa jag kan för min egen skulld, för mitt eget samvete.
Jag drömmer till och med om Habermas om nätterna, då har det gått långt, jag kan helt ärligt säga att det är den värsta boken jag läst i hela mitt liv, märk världen är inte ens i närheten, detta är ren ondska i ett rött omslag!
Pappa och Henrik tjatar på mig om att ringa doktorn och kolla vad som är fel med mina ben och sår, jag insisterar på tjejverk, men hur länge kan man egentligen gå runt med det utan att det händer någonting annat än att det går åt fel håll?
Idag åker Mickan till New York, jag önskar nästan inget hellre än att jag också befann mig på Arlana påväg dit snart, det vore härligt med ett rejält miljöombyte.. nej jag måste boka mig en resa om så endast en 24 h kryssning för att komma bort en stund och dessutom ha något att se fram mot. Fast jag är glad över att jag inte behöver sitta på ett plan i 11 tim till NY och sedan strosa gata upp och gata ner med dessa ben, men brunch på ett Kafe i Central Park på söndag hade jag inte sagt nej till!