Har ni någonsin hamnat i en situation där ni känt er så missplacerade att man trott att en kille med en kamera vilken sekund som helst ska hoppa fram och skrika "Du är med i Blåsningen Matilda". I en sådan situation har jag hamnat. Då ville jag bara sjunka genom jorden, försvinna långt, långt bort, gråta eller skratta hysteriskt. Nu i efterhand kan jag inte göra annat än skratta just hysteriskt vilket är precis det jag gjort i min ensamhet. Dock är det inget jag önskar någon annan, fy fasen, jag kommer nog aldrig att glömma det här ha ha. Usch vad trött jag varit idag.. kanske är det grisvädret som gör att jag känner mig så trött och stundvis väldigt nedstämd. Vart är våren? Come out, come out wherever you are! Idag är det 7 dagar till min födelsedag och 20 dagar till mickis kommer hem, det är nära nu. Idag har jag varit så sugen på en semla, mullers sämlor med rosa mandelmassa och massa grädde, dock är det inte alls lika kul att äta semlor utan mickis. Det är lite våran grej, jag, mickis och mullers sämlor, så har det alltid varit. Jag överväger starkt att möta upp Mickis på Arlanda den 17:e med en STOR semla, för att fira liksom. Kanske kan jag klä ut mig till en enorm semla.. tåls att tänkas på faktiskt, det vore ballt.