Jag har inte bloggat på fruktansvärt lång tid, inte på hela februari som kanske märkts. Det är inte alls likt mig och har inte hänt sedan jag startade den här bloggen när jag gick i nian?! Det känns konstigt att ha februari 2012 som ett blankt kapitel.. Jag kan inte själv förstå hur många år som jag egentligen hållt på med det här.. På samma ställe dessutom och under samma adress. Det är så otroligt häftigt att kunna gå tillbaka i arkivet av inlägg. Jag minns liksom vad jag tänkte när jag skrev ett av dom dära inläggen för fyra år sedan, jag minns vad jag gick igenom och vem den där kryptiska texten egentligen handlade om. Jag älskar att kunna se tillbaka på det hänt, faktum är att det är en av min och mickis favorit saker, leva på gamla minnen och känslor och att återberätta det för varandra, fast vi båda två var där vid tillfället. Det är väldigt tacksamt att ha haft en blogg under så många år och det faktum att jag igår torkade tårar och skrattade hysteriskt om vartannat får mig att känna att jag vill fortsätta skriva föralltid. Jag ska verkligen försöka ta mig tid till att skriva några rader i veckan i den här bloggen, om saker jag känner, om saker jag gör eller bara allmäna saker som jag tänker på eller som sker i mitt liv. Anledningen till detta är enkel, jag vet helt enkelt att jag kommer att värdera det i framtiden.